Det som har gjort tryckjäsning aktuellt igen, är att mycket av den utrustningen som krävs blivit tillgänglig för oss hemmabryggare, och nu till ett förmånligt pris. Det som förr var en dyr och krånglig investering är numera en smidigt och inte alltför kostsam.
 

Exempelvis Fermzilla Allrounder, Kegmenter, eller ganska enkelt ett Corneliusfat med serveringslock och Blowtie/Spundit tillkopplat.
 

Sammanfattingsvis är det idag inte supersvårt eller superdyrt att komma igång att jäsa ditt öl eller cider under tryck. Detta har flera fördelar som vi kommer gå igenom i denna guiden.
 

I korta drag så ger övertryck i jäskärlet dig möjlighet att höja temperaturen i jäskärlet med oförändrat resultat. Detta beror på att kolsyretrycket som bildas dämpar jästens ester- och fenolproduktions som ger ett renare doft och smakintryck efter jäsningsförloppet.
 

Ölet mognar således även fortare och ger ett godare resultat snabbare. Too good to be true, tänker du nu?
 

Ölet blir klart snabbare och får en renare karaktär vilket är precis det man vill åt i en lager eller de flesta IPA/APA. Däremot finns det ölstilar som vilar på jästens karaktär. I exempelvis veteöl och de flesta belgiska ölstilar är estrar och fenoler något önskvärt och bör således inte tryckjäsas för att få rätt karaktär.

Låt oss titta närmare på fördelarna:

• Övertrycket hämmar ester- och fenolproduktion och ger dig möjlighet att höja temperaturen med oförändrat resultat. Detta ger dig ett snabbare jäsningsförlopp, mindre jästsmak och snabbare lagring efter din dryck är färdigjäst.




• Jäsningen blir mindre temperaturkänslig. Detta gör det möjligt att jäsa god och rensmakande lager vid ca 17-20°C. Jäsningen är då också klar på ca 7-10 dagar.




• Ölet blir naturligt kolsyrat under jäsningen. Den koldioxiden som produceras vid jäsningen binder sig i ölet och gör att ölet i princip är färdigkolsyrat när jäsningen är klar. Beroende på vilket tryck du jäst med kan du behöva skjuta till med lite kolsyra efter jäsning.




• Syrefri överföring i kombination med tryckjäsning ökar markant kvalitén på ditt öl och minskar risken för oxidation.

  • ​​​​Använd dig av syrefri överföring till fat/keg eller mottrycksfylling till flaskor eller burk, då är aldrig i kontakt med luft/syre innan du serverar. Detta gör stor skillnad vid jäsning/paketering av IPA och NEIPA där humlen är i fokus.

  • Man märker direkt skillnaden på en öl som har hanterats syrefritt på smak och arom. Grym skillnad och värt varenda krona i ökad kvalité!

  
  
  •  

• När du tryckjäser humletung öl som IPA och NEIPA så bevaras mer aromer då du inte släpper ut lika mycket av aromerna ur jäskärlet.




• Öl med högt OG, exempelvis Barleywine, Strong ale, Porter och imperial stout mognar avsevärt fortare. Istället för att vänta 1 månad per % över 6% kan du nu avnjuta ditt öl efter bara ett par månader.




• När du "coldcrashar" vid traditionell jäsning finns det risk att du suger in syre i kärlet när temperaturen sjunker. Detta underviker du vid tryckjäsning då du har övertryck i kärlet i hela processen.

Några nackdelar bör också nämnas

• Tryckjäsning hämmar bokstavligen jästens förmåga att prägla ölet med karaktär och komplexitet. Man får leva med att ölet blir "renare" och mer "neutralt" till följd av frånvaron av fenoler och estrar från jästens sida, om man kör tryck från dag 1. Detta kan förklaras som att de flesta typer av jäst under tryck kommer att ge mer eller mindre lika lite karaktär som en neutral jässtam. Detta lämpar sig inte, som tidigare nämnt, till ölstilar där jästen sätter prägeln. Exempelvis veteöl och belgisk öl.

  Om du trots tryckjäsning vill ha ester- och fenolproduktion kan du jäsa "öppet" första 72 timmarna så jästen får sätta prägel för att göra den sista jäsningen under tryck för att få de bästa av båda världarna.




• Torrhumling tidigt i jäsningsprocessen och eller efter att ölet har absorberat kolsyra kan vara en liten utmaning, men helt hanterbart om man dumpar övertrycket i tanken upprepade gånger en kort tid innan torrhumling sker.
  Alternativt kan man använda vårt Hopbong kit som gör torrhumling enkelt och helt syrefritt. Med humlebongen kan du tillsätta humle utan att släppa trycket i behållaren.




• Återanvändning av jäst kan vara problematiskt då jästen inte gillar högt tryck och livsduglighet och celldelning försvagas. Så har du tänkt att återanvända jäst är inte tryckjäsning en optimal väg att gå.

Vad behöver du för att tryckjäsa

Vilken utrustning behöver jag?

1. Jäskärl som tål att trycksättas, exempelvis:
   • FermZilla All Rounder
   • FermZilla Conical
   • Kegmenter
   • Unitank
   • Eller ganska enkelt ett Corneliusfat
      
2. Justerbar övertrycksventil, exempelvis:
   • Ball lock med övertrycksventil
   • Duotight Blowtie 2 Spunding valve
   • Ispund Pro
      
3. Utrusting till syrefri överföring eller servering direkt från tank.

Tillvägagångsset:

1. Brygg och kyl ditt öl precis som vanligt
    
2. Tappa över vörten i jäskärlet och tillsätt jäst
    
3. Montera en övertrycksventil istället för det vanliga jäslåset. Ställ in din övertrycksventil till ca 1 bar (15 psi).
    
4. Dubbelkolla alltid att din övertrycksventil är rätt inställd. Det lättaste är att fylla ett annat mindre kärl med det trycket du vill jäsa på och justera så ventilen precis öppnar vid detta tryck. Då vet du att den är rätt inställd.
    
5. Ska du torrhumla finns det två val:
    
   1. Den vanligaste metoden är att tillfället släppa på trycket i kärlet, öppna locket och tillsätta humlen. Därefter tillför du tryck på nytt med en kolsyreregulator. Detta bör göras så snabbt som möjligt för att undvika syresättning och mindska risk för oxidering. Speciellt vid jäsning av NEIPA.
       
   2. Finns det specialutrustning för torrhumling på din jästank används denna. Exempelvis Hop bong eller behållaren i botten på vår Fermzilla Tri-conical. Då kan du "rengöra" behållaren med CO2 innan du öppnar och släpper i humlen i jästanken.
       

6. Låt ölet jäsa färdigt. Mät gärna SG efter ca 1 veckas tid så du vet att den är färdigjäst. Använder du en hydrometer? Glöm inte bort att skaka bort kolsyran ordentligt innan mätning så mätvärdet blir rätt. Det fina är som vi sagt tidigare att du kan jäsa både ale och lager vid rumstemperatur och få ett väldigt rent resultat.

7. Överför ditt färdiga öl till fat eller servera direkt från jästanken. Använd med fördel vårat slangkit för syrefri överföring så minskar du exponeringen för luft/syre

8. När du jäser under ca 1 bar (15psi) tryck brukar inte ölet vara 100% karbonerat. Tillför lite kolsyre med en regulator och justera kolsyrenivån efter tycke och smak.
   
   Eftersom ölet blir kolsyrat under jäsningen är det väldigt svårt att flaska med något annat än en mottrycksfyllare. Fördelen är att du då slipper bottensatsen i din flaska.
    

1. Jäs direkt i ett Corneliusfat! - Fyll ett rent fat med vört och tillsätt jäst.
2. Montera ett «serveringslokk» och en övertrycksventil.
3. Låt det jäsa dryga veckan i rumstemperatur med ca 1 bars tryck.
4. Placera fatet i kylskåpet, koppla till CO2 för sista finjustering av kolsyra, och servera färdig öl efter ca 1-2 dager!

Lättare än så blir det knappast….